tisdag, juni 29, 2010

Wikipedia tillåten bevisning i Jugoslavientribunalen

Via professor Schabas hittar jag ett protokollsutdrag där där domarna i Jugoslavientribunalen tillät två wikipediaartiklar åberopade av försvaret som bevisning i rättegången mot Gotovina m.fl.. Åklagaren protesterade inte mot att bevisningen var tillåten men argumenterade för att wikipedia rent generellt inte ska anses tillförlitlig. Åklagaren sa:

Your Honour, there is no objection. I would just like to put on the record that for both this particular document and the one that was I believe marked as D142, the previous article from Wikipedia, we would just like to put on the record that the Prosecution -- I don't think there is an agreement on -- there is no -- no dispute about these articles ... Wikipedia is the free encyclopedia from which sources can be uploaded from anywhere. We do not consider it in general to be a reliable source of information. So I would just like to state that.
Det var artiklarna om "Chetniks" och "Ustasha" som försvaret åberopade. Rättegången är ännu inte avslutad så jag får bevaka vilken vikt som domstolen tillmäter dessa dokument. Idag fick jag svar från två kollegor som är villiga att läsa kapitlet om bevisvärdering i min kommande avhandling, vilket jag är mycket tacksam över.

måndag, juni 28, 2010

DN ger ny information om SWIFT

DNs Hans Rosén skriver om SWIFT-avtalet, ett avtal som möjliggör överföring av bankdata i bulk till USA, inklusive vanliga laglydiga medborgares transaktioner, som därefter lagras av amerikanska myndigheter i fem år.

Jag har ställt frågan varför man inte prövar ett alternativ där amerikanska och europeiska myndigheter får rikta avgränsade förfrågningar till SWIFT istället för att bygga upp stora egna databaser som även omfattar vanliga laglydiga medborgares transaktioner. I Roséns artikel framkommer det att SWIFT inte har sådana sökmöjligheter vilket var känt sedan tidigare, samt att SWIFT endast lagrar uppgifter i två månader vilket var en nyhet för mig. I ett tidigare inlägg undrade jag om SWIFT omfattas av penningtvättsdirektivet som föreskriver fem års lagring. Tydligen omfattas inte SWIFT av detta direktiv.

Amerikanska myndigheter har ett behov av att söka efter äldre transaktioner, upp till fem år bakåt, för att kartlägga terrorister nätverk. Jag kan förstå varför ett sådant behov finns. Då uppstår frågan huruvida det är bättre om bankföretaget SWIFT får en skyldighet att masslagra uppgifter i fem år än om europeiska eller amerikanska myndigheter gör det. Mitt preliminära svar på den frågan är ja, det väsentliga intrånget i den personliga intergiteten sker när uppgifterna överförs från bankföretaget SWIFT till en statlig myndighet. Det ska inte ske i bulk och myndigheter ska inte ha fri tillgång till SWIFTs databaser. Om vi ska jämföra med telekommunikation så kan det liknas vid ett val mellan datalagringsdirektivet och FRA. Beträffande banktransaktioner kan man göra det lätt för sig och säga att inget behövs, men jag ser en viss poäng i att man kan söka mer än två månader bakåt för att finna vilka banktransaktioner en terrorist har gjort.

Retroaktiv förlängning av preskriptionsregler är berättigat

Regeringen föreslår i proposition 2009/10:50 att åtalspreskription, påföljdspreskription och absolut preskription för mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord samt terroristbrott som begås genom mord eller dråp avskaffas beträffande vuxna lagöverträdare. De skäl som talar för att brotten bör undantas från preskription talar enligt regeringens mening också för att ändringarna ska gälla även för redan begångna gärningar som ännu inte preskriberats. Regeringens förslag innebär att eventuella naziförbrytare som överlevt från andra världskriget fortsatt inte kan åtalas vid svensk domstol. Däremot innebär regeringens förslag att förbrytare från Balkankriget under 90-talet som begått folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten inte längre kommer räddas av preskription.

Ett möjligt problem med detta förslag är legalitetsprincipen. Den innebär för straffrättens del, dels ett förbud mot analog straffbudstillämpning, dels ett förbud mot retroaktiv strafflagstillämpning. På vanlig svenska, för att kunna straffas för ett brott måste det ha varit straffbart när gärningen begicks.

Sanna Rayman skriver i SvD att avskaffad preskription är bra medan retroaktiv lagstiftning är dålig. Hon tar avstånd från att ändringen ska ha retroaktiv verkan vilket skulle innebära att tiden snart skulle rinna ut för att ställa förbrytarna från 90-talets Balkan till svars i svensk domstol.

Frågan är hur man ska se på retroaktiv förlängning av preskriptionsregler.

Preskription innebär att en gärning som var straffbar när den begicks efter en viss tid inte längre är straffbar. Att preskription avskaffas för ett redan begånget brott innebär inte att en laglig gärning i efterhand kriminaliseras, eftersom gärningen var olaglig och straffbar när den begicks. Därför anser jag inte att retroaktiv förlängning av preskriptionsregler bryter mot förbudet om retroaktiv strafflagstiftning.

Europadomstolen behandlade i fallet Coëme m.fl. mot Belgien en lagändring som förlängde preskription från tre till fem år, vilket även omfattade brott som redan var begångna. Treårsperioden för preskription hade ännu inte uppnåtts för de aktuella brotten vid tidpunkten för lagändringen. Klagomålet gällde artikel 7, förbud mot retroaktiv strafflagstiftning.

149. The extension of the limitation period brought about by the Law of 24 December 1993 and the immediate application of that statute by the Court of Cassation did, admittedly, prolong the period of time during which prosecutions could be brought in respect of the offences concerned, and they therefore detrimentally affected the applicants' situation, in particular by frustrating their expectations. However, this does not entail an infringement of the rights guaranteed by Article 7, since that provision cannot be interpreted as prohibiting an extension of limitation periods through the immediate application of a procedural law where the relevant offences have never become subject to limitation.

150. The Court notes that the applicants, who could not have been unaware that the conduct they were accused of might make them liable to prosecution, were convicted of offences in respect of which prosecution never became subject to limitation. The acts concerned constituted criminal offences at the time when they were committed and the penalties imposed were not heavier than those applicable at the material time. Nor did the applicants suffer, on account of the Law of 24 December 1993, greater detriment than they would have faced at the time when the offences were committed (see, mutatis mutandis, the Welch judgment cited above, p. 14, § 34).

151. Consequently, the applicants' rights under Article 7 of the Convention were not infringed.
Lagrådet lämnade regeringens förslag utan erinran. Vidare anger Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen att folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten inte kan preskriberas, se artikel 29. Regeringens lagförslag är en välkommen anpassning till Romstadgan.

Bloggar
Rick Falkvinge och Björn Nilsson håller med Sanna Rayman.

Twitterdiskussion med europaparlamentarikern Alvaro om SWIFT

HAX skriver på sin blogg att Europaparlamentet kommer säga ja till avtal med USA om att bankdata ska överföras i bulk till USA, vilket omfattar information om helt oskyldiga och aldrig ens misstänkta människors och företags banktransaktioner. Detta sker inom ramen för det amerikanska Terrorist Finance Tracking programme (TFTP), Därutöver har kommissionen har lovat att utveckla ett system för att EU på egen hand skall kunna analysera medborgarnas och företagens bankdata. Jag har har kallat detta för EU-TFTP medan HAX kallar samma sak för "bank-FRA".

I helgen hade jag en twitterdiskussion med europarlamentarikern Alexander Alvaro (liberal) som förhandlat med kommissionen. Jag återger diskussionen nedan, vänligen beakta att twitterkommunikation är begränsad till 140 tecken åt gången.

25 juni
AlexAlvaro:
Negotiations with span. presd. after LIBE com today achieved breakthru on #SWIFT agreement. EP gained signifikant changes in agr. & council.

Klamberg:
@AlexAlvaro Why should a EU-TFTP be established? Is it really something positive? #swift #privacy

27 juni
AlexAlvaro:
@Klamberg We seek to establish a european system to extract EU-data on european soil to avoid transfer of bulk data to US in midterm. #SWIFT

Klamberg:
@AlexAlvaro Thanks for the answer. However, I hope that you don't plan that EU build a similar database as the US State Treasury. #swift

AlexAlvaro:
@Klamberg No, personally I don't seek to establish a european TFTP. Though there are forces in europe who do want to do so.

Klamberg:
@AlexAlvaro Very good. Then you have my support. You should seek a system where SWIFT only disclose limited number of transactions #swift

AlexAlvaro:
@Klamberg Idea is to establish a system that allows to deliver only(!) requested data to US. Nothing more. Not possible yet but midterm goal
Lägg märke till vad Alvaro skriver om EU-TFTP: "there are forces in europe who do want to do so."

Vetenskapsbloggskolan: Vad en blogg inte är

Åsa Larsson har sin serie "Vetenskapsbloggsskolan" skrivit ett bra inlägg vad en blogg inte är, läs den!

söndag, juni 27, 2010

Några läsvärda inlägg

Per Ankersjö har skrivit ett läsvärt inlägg om den rödgröna EU-uppgörelsen.

Om man skulle beskriva den såsom miljöpartister och vänsterpartister beskriver Centerpartiets energipolitik skulle det bli något så här: ”MP och V har sålt sig till S. De har övergett sin själ och kört över väljarna. Sveket är totalt. MP och V är slut som demokratiska partier nu när de inte bara accepterar EU och överger kraven på att upplösa EU. De accepterar dessutom överstatligheten.” Något sådant. Men sådan är inte jag. Precis som Centerpartiets nya energipolitik behöver MP och V överge sitt EU-motstånd. Låt oss istället hylla deras mod när de nu förklarar att deras tidigare EU-motstånd och EU-kritik var otidsenligt.
Carl B Hamilton fokuserar på omsvängningen hos miljöpartiet och vänsterpartiet beträffande EUs försvarssamarbete.

Vidare skriver Vänsterpartiet nu under på att ”Sveriges medlemskap i EU betyder att vi, med bibehållen militär alliansfrihet, tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. I och med solidaritetsdeklarationen som formaliserats i det nya Lissabonfördraget (. …) Vi står dessutom bakom den utvidgade solidaritetsförklaring som omfattar hela Norden. Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.”

Innebörden är att Vänsterpartiet inte bara accepterar Lissabonfördraget utan även är berett att sätta in svensk trupp till försvar av andra EU-länder. Eftersom de flesta av dessa också är Natomedlemmar kommer Vänsterpartiet att vara berett att vid USAs sida strida och ställa upp på andra sätt för alla europeiska Natoländers skydd.
Det är tvära kast. Anne-Marie Ekström konstaterar att de lokala vänsterpartisterna får hitta något annat än EU att skylla på för allt som är dåligt. Christer Sörliden undrar om de rödgrönas besked är trovärdigt.

Ska EU upplösas?

Expressen, DN och SvD rapporterar att de rödgröna är överens om EU-politiken vilket bl.a. innebär att vänsterpartiet och miljöpartiet har backat och accepterat ett utökat överstatligt samarbete inom unionen, exempelvis om flyktingpolitik, utrikespolitik och säkerhetspolitik. Det är oklart om respektive parti har förankrat denna kursändring hos sina gräsrötter.

De rödgröna verkar dock ha missat en detalj. Vänsterpartiet kräver på sidan 19 i sitt partiprogram att Sverige ska lämna EU och att unionen ska upplösas.

Bloggar
Kent I Göran I Peter I Fredrik I Krassman

lördag, juni 26, 2010

Smygfilmning i badrum bör bli olagligt

När jag 2005 arbetade som notarie på domstolarna i Blekinge hanterade vi ett mål som rörde en hyresvärd som hade monterat en kamera i sin hyresgästs badrum och smygfilmat henne. Detta är lagligt om hyresvärden monterar kameran före hyresgästen flyttar in. I målet vid Blekinge domstolar monterade hyresvärden kameran efter att hyresgästen flyttat in och därmed blev det ett grovt hemfridsbrott genom att han olovligen vistades i bostaden för att montera kameran. Filmningen i sig var inte olaglig. Detta är naturligtvis helt absurt och därför välkomnar jag Integritetsskyddskommitténs förslag om lagändring. I SOU 2008:3 dyker rättsfallet från Blekinge upp på sidan 214.

I ett annat uppmärksammat fall av smygfilmning hade en hyresvärd utan tillåtelse berett sig tillgång till en ung kvinnas lägenhet och i en ventil i badrummet installerat en kamera som gjorde det möjligt för honom att observera kvinnan. Mannen åtalades för sexuellt ofredande och hemfridsbrott. Såväl tingsrätt som hovrätt dömde mannen endast för hemfridsbrott bestående i att han, i samband med installationen av utrustningen, utan lov befunnit sig i kvinnans lägenhet (Hovrättens över Skåne och Blekinge dom den 30 november 2005 i mål B 218-05). Den svenska regleringen till skydd för rätten att bli lämnad i fred innebär således att man inte får avlyssna någon i smyg men att det däremot inte är straffbart att filma någon i smyg.

I andra rättegångar har det inte gått att överhuvudtaget ställa smygfilmare till svars. På sidan 215 kan man läsa följande.
Efter detta avgörande har Svea hovrätt åter prövat ett mål om smygfilmning och då funnit att denna inte var straffbar som ofredande. Gärningen bestod i att en man hade monterat en videokamera i badrummet och ställt den på inspelning när hans 14-åriga styvdotter klädde av sig och duschade. Hovrätten konstaterade att den situation som personen avsåg att filma var uppenbart integritetskänslig och att det var frågan om en allvarlig kränkning då flickan endast var fjorton år gammal och dessutom hans styvdotter. Hovrätten konstaterade att det trots detta inte gick att dra annan slutsats av Högsta domstolens praxis än att det i sig inte är brottsligt att filma en person utan vederbörandes vetskap och att något straffrättsligt ansvar för filmningen således inte kan komma i fråga.
Naturligtvis finns andra relevanta intressen, som måste beaktas. Därför föreslår utredningen att fotografering av privata utrymmen likväl kan vara lagligt för konstnärliga, forsknings eller utbildningsmässiga, opinionsbildande eller journalistiska syften.

Carl Johan Rehbinder och Farmor Gun verkar mer skeptiska till kommitténs förslag. Privatpersoner kan kränka andra privatpersoners personliga integritet och i särskilt allvarliga fall måste staten ingripa. Smygfilmning i badrum bör bli olagligt.

The European Parliament may vote on the SWIFT agreement already 7 July 2010

According to a pressrelease dated 24 June 2010 the European Parliament may vote on the SWIFT-agreement on 7 July 2010. The agreement involves an obligation for the banking organisation SWIFT to transfer banking data to the USA in bulk, which includes banking data of ordinary, law-abiding citizens. The data will be stored for five years and processed within the U.S. Terrorism Finance Tracking Program (TFTP).

It appears as some of the conditions of the European Parliament to accept the agreement in the long term may worsen, not improve, the protection of banking data. Read the following section of the press release.

Thursday's discussion focused on how to put in place, on European soil, a system equivalent to the US Terrorism Finance Tracking Program (TFTP) so as avoid transferring data "in bulk" across the Atlantic. In a resolution passed on 5 May, the European Parliament had made the setting up of such a system a condition for approving the SWIFT agreement.
In other words, the European Parliament has been succesful in pushing through a demand for a "EU-TFTP" where European state authorities would establish a database which would include banking data of law-abiding citizens in order to avoid transfer of the Atlantic. The logic of establishing a European counterpart to something that is held to be inappropriate when done in the U.S. is difficult to understand. The EU should instead examine a third alternative where European as well as American authorities may issue narrow requests for banking data to SWIFT. Banking data of ordinary, law-abiding citizens should not on a mass scale be transferred to and stored by state authorties.

The third alternative is not even being considered. The office of EU commissioner Cecilia Malmström has explained in the comments to her blog (translation from Swedish).

SWIFT does not have the capacity to deal with narrow requests. Instead of building such capacity within the private company SWIFT, the European Commission will examine the possibility to build such capacity managed by the EU, in accordance with the demands of the European Parliament.

Read more in the EUobserver and Spiegelonline.

Blogs
Olof B I HAX I Jens O

fredag, juni 25, 2010

Ministerrådet har tagit ställning för SWIFT-avtalet

EUs ministerråd tog igår (torsdag) ställning för SWIFT-avtalet som innebär att uppgifter om våra bantransaktioner ska överföras i bulk till USA och lagras i fem år inom ramen för "Terrorist Finance Tracking Program" (TFTP). Se beslutet här. Avtalet ska gälla i fem år.

Lika oroväckande är att Ministterrådet på Europaparlamentets begäran från den 5 maj 2010 tagit ställning för att man ska utreda om EU ska bygga upp ett motsvarande TFTP-system, se denna deklaration och nedanstående passage.

The European Commission will begin in the second half of 2010 work on a Study into the possible introduction of an EU system allowing for a more targeted transfer of data from the European Union to the United States. The output of this Study will form an important part of the Commission Communication, already announced for 2011 in the Commission's Action Plan Implementing the Stockholm Programme, on the feasibility of an EU system equivalent to the TFTP. This will assess
the legal, technical, cost and other implications of establishing an EU system equivalent to the TFTP and set out a timeframe for the introduction of such a system.
Varför vill Europaparlamentet att EU ska bygga upp en egen databas där vanliga och laglydiga medborgare banktransaktioner ska lagras i fem år? Vad är vinsten för den personliga integriteten med detta jämfört med att uppgifterna överförs till USA? Varför kan man inte utreda alternativet med att såväl amerikanska som europeiska får rikta avgränsade förfrågningar till bankorganisationen SWIFT?

Det finns inte mycket skrivet om hur Europaparlamentet tänkte den 5 maj 2010, HAX skrev en kort kommentar vid tillfället.

torsdag, juni 24, 2010

Ska EU ha en egen databas med banköverföringar?

För närvarande pågår förhandlingar mellan EU och USA om överföringar från bankorganisationen SWIFT av bankuppgifter i bulk. Detta kommer lagras i fem år i en amerikansk databas inom ramen för USAs "Terrorist Finance Tracking Program" (TFTP). Något motsvarande program finns ännu inte i EU.

Eftersom överföringen sker i bulk så kommer bankuppgifterna även omfatta vanliga, laglydiga medborgare. Därmed har en debatt uppstått om lämpligheten i ett sådant avtal. I DN stod för någon dag sedan att kritikern och europaparlamentarikern Alvaro (liberal) krävt att EU istället ska utveckla ett eget system för att söka efter enskilda misstänkta personer i Swiftdatabasen. Frågan är om det är en bra idé. Vill vi verkligen att europeiska myndigheter ska få full tillgång till hela SWIFTs databas? Innebär det att EU skaffar sig ett eget "EU-TFTP"?

Vore det inte bättre att SWIFT fick behandla individuella förfrågningar som grundas på tidigare känd information eller bevis som är skäl att misstänka att sökobjektet har kontakt med terrorism eller dess finansiering? På så sätt skulle såväl amerikanska som europeiska myndigheters tillgång till bankuppgifter begränsas. Detta alternativ verkar dock redan avskrivet. Läs vad kommissionär Cecilia Malmströms kansli svarar på detta förslag:

SWIFT har inte kapaciteten att behandla individuella förfrågningar. Men snarare än att se till att det privata företaget SWIFT bygger upp denna kapacitet, kommer EU-kommissionen att noga studera möjligheterna att bygga upp denna kapacitet i EU-regi, i enlighet med vad Europaparlamentet har begärt.
Är det verkligen så att Europaparlamentet vill ha ett EU-TFTP? Det verkar faktiskt mer avskräckande än att ett sådant system redan finns på andra sidan Atlanten. Varför kan EU inte utreda alternativet med individuella förfrågningar som hanteras av SWIFT?

Läs mer hos HAX som skriver att frågan om ett avtal mellan EU och USA kan pressas igenom Europaparlamentet redan nästa vecka.

onsdag, juni 23, 2010

Sudanfallet sätter press på lagstiftarna att agera

Fokus har i sitt nyutkomna nummer en intressant artikel som tar sitt avstamp i förundersökningen om Lundin Oils verksamhet i Sudan. Journalisten Anders Billing konstaterar att Sverige ännu inte har en fungerande lagstiftning på området vilket sätter press på lagstiftarna att agera.

tisdag, juni 22, 2010

Varför räcker inte penningtvättsdirektivet?

Uppdaterat inlägg. DN:s Hans Rosén skriver idag om förhandlingarna mellan EU och USA om ett utbyte av bankuppgifter, det sk SWIFT-avtalet. Frågan är om EU ska gå med på att bankuppgifter ska överföras i bulk till USA.

I intervjun nämner europarlamentarikern Alvaro (liberal) att EUs penningtvättsdirektiv redan innehåller en skyldighet för kredit- och finansinstitut att lagra information om banktransaktioner. I direktiv 2005/60/EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism kan man läsa följande.

Artikel 30

Medlemsstaterna skall se till att de institut och personer som omfattas av detta direktiv bevarar följande handlingar och uppgifter, så att de kan användas vid eventuella undersökningar eller utredning av möjlig penningtvätt eller finansiering av terrorism som utförs av finansunderrättelseenheten eller andra behöriga myndigheter i enlighet med den nationella lagstiftningen:

a) När det gäller krav på kundkontroll: en kopia av eller uppgifter om den bevisning som krävts under minst fem år efter det att affärsförbindelsen med kunden har upphört.

b) När det gäller affärsförbindelser och transaktioner: uppgiftsunderlag och arkiv, bestående av originaldokument eller sådana kopior som i enlighet med gällande nationell lag får företes i domstolsförfaranden, under minst fem år efter det att transaktionerna utförts eller affärsförbindelsen avslutats.
I artikel 32 anges att kredit- och finansinstitut ska inrätta system som gör det möjligt att snabbt och fullständigt kunna lämna upplysningar om huruvida de under de senaste fem åren har haft en affärsförbindelse med viss person och, om så skulle vara fallet, om förbindelsens natur. Direktivet har genomförts i svensk lagstiftning, se proposition 2008/09:70 och lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Detta ska jämföras med förslaget till SWIFT-avtal som anger lagringstiden till fem år, uppgifterna får inte användas för datamining och alla sökningar i tillhandahållna (till USA överförda) uppgifter ska grundas på tidigare känd information eller bevis som är skäl att misstänka att den sökobjektet har kontakt med terrorism eller dess finansiering. En skillnad mot penningtvättdirektivet är att uppgifterna ska överföras i bulk till amerikanska myndigheter.

Penningtvättsdirektivet anger i artikel 38 att kommissionen ska lämna hjälp för att underlätta samordning, bl.a. informationsutbyte mellan finansunderrättelseenheterna i gemenskapen. Det vore en relativt liten förändring att tillåta ett begränsat utbyte även kan ske med amerikanska myndigheter.

Då uppstår följande fråga, om nu dessa uppgifter redan lagras i fem år hos europeiska kredit- och finansinstitut och uppgifterna får lämnas ut till myndigheter för terroristbekämpning, varför är SWIFT-avtalet med bulköverföring överhuvudtaget nödvändigt? Denna enkla fråga måste politikerna besvara.

Ett tänkbart svar vore att amerikanska myndigheter vill söka igenom alla uppgifter och leta efter avvikelser, sk datamining, men det är förbjudet enligt det aktuella förslaget.

Bloggar
HAX1 I HAX2 I Attila I Farmorgun I

Elving kommenterar Sudanutredningen

Även om vi får vänta på besked så är det en intressant kommentar som kammaråklagaren Elving ger till DN och SvD om Sudanutredningen. Han diskuterar bl.a. det faktum att den svenska straffbestämmelsen är väldigt speciell på det sättet att man inte bara tillämpar traktat (avtal med främmande makt) utan även internationell sedvanerätt (allmänt erkända grundsatser). Se 22 kap. 6 § Brottsbalken.

Den som gör sig skyldig till en svår överträdelse av något sådant avtal med främmande makt eller någon sådan allmänt erkänd grundsats, som rör den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter, döms för folkrättsbrott till fängelse i högst fyra år. Sådana svåra överträdelser är bland andra

1. att använda stridsmedel som är förbjudna enligt folkrätten,
2. att missbruka Förenta nationernas kännetecken, kännetecken som avses i lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m., parlamentära flaggor eller andra internationellt erkända kännetecken eller att med hjälp av förrädiskt förfarande av något annat slag döda eller skada en motståndare,
3. att anfalla civilpersoner eller den som är försatt ur stridbart skick,
4. att inleda ett urskillningslöst anfall med vetskap om att anfallet kommer att förorsaka synnerligen svåra förluster eller skador på civilpersoner eller civil egendom,
5. att inleda anfall mot anläggningar eller installationer som åtnjuter särskilt folkrättsligt skydd,
6. att tillfoga av folkrätten särskilt skyddade personer allvarligt lidande, att tvinga krigsfångar eller civilpersoner att tjänstgöra hos deras motparts väpnade styrkor eller att i strid mot folkrätten beröva civilpersoner friheten,
7. att, i andra fall än som anges i 1–6, godtyckligt och i stor omfattning förstöra eller tillägna sig egendom som åtnjuter ett särskilt folkrättsligt skydd.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det har förövats genom ett stort antal skilda handlingar eller om många människor dödats eller skadats eller omfattande egendomsförlust uppkommit på grund av brottet.

Om ett folkrättsbrott har begåtts av den som är krigsman, döms också hans eller hennes förman i den mån förmannen haft möjlighet att förutse brottet men inte gjort vad som ankommit på honom eller henne för att förhindra detta.
Han beskriver det som en märklig konstruktion vilket jag kan instämma i. Orsaken till att detta blir aktuellt i Sudanutredningen beror på att det rör en icke-internationell väpnad konflikt. Då gäller färre traktaträttsliga bestämmelser, t.ex. faller mycket bort av de fyra Genèvekonventionerna, som reglerar vad som är tillåtet respektive förbjudet i en väpnad konflikt. Då blir åklagaren i större grad hänvisad till internationell sedvanerätt som utfyllnad vilket är ett rättsäkerhetsproblem. Det vore betydligt bättre om lagstiftningen innehöll en komplett lista över de kriminaliserade gärningarna, vilken den internationella straffsrättsutredningen föreslog 2002.

Följande skrev jag för tre år sedan i Juridisk Tidsskrift om Arklövmålet.
Det mest anmärkningsvärda är regleringen av folkrättsbrott i 22 kap. 6 § BrB som i det aktuella målet har krävt att tingsrätten hämtar vägledning i den internationella humanitära rätten, vilken även inkluderar sedvanerätten. Detta ger målet en särskild dimension vilket aktualiserar legalitetsprincipen. Kan en svensk bestämmelse med hänvisning till sedvanerätt föranledda straffansvar? ... Det är dock anmärkningsvärt att tingsrätten förefaller ha grundat straffansvar på internationell sedvanerätt; detta öppnar upp för kritik. ... 22 kap. 6 § BrB kan orsaka fortsatta svårigheter vid rättstillämpningen. Detta avhjälps lämpligen genom att regeringen lyfter upp internationella straffrättsutredningens betänkande om internationella brott och svensk jurisdiktion ur frysboxen så att riksdagen kan anta en ny lag om internationella brott.
Nu har varken den tidigare eller nuvarande regeringen ändrat på den svenska lagstiftningen så vi får hoppas att framtida mål om folkrättsbrott inte faller på att lagstiftningen håller låg kvalitet. Det är något som Thomas Bodström (s) och Beatrice Ask (m) borde sysselsätta sig med.

Jag har pekat på behovet av ny lagstiftning ett flertal gånger. Riksdagen har den 10 februari 2010 med acklamation avslagit två motioner att förslaget från 2002 ska genomföras. Endast vänsterpartiet reserverade sig i justitieutskottet. Krävs det att man visar att den bristfälliga lagstiftningen leder till att krigsförbrytare går helt eller delvis straffria för att få regering och riksdag att ta tag i denna fråga?

måndag, juni 21, 2010

Mahmoudi och Bring kommenterar förundersökningen

Professorerna Mahmoudi och Bring kommenterar nu i SVT förundersökningen om brott i Sudan.

Jag har hittills avstått från att kommentera åklagarens utsikter för att nå en fällande dom. Det gör Ove Bring och Said Mahmoudi och jag delar den senares uppfattning. Jag tror det blir svårt för åklagaren att nå framgång, inte pga av juridiken utan snarare med anledning av att bevisläget måste vara svårt. Det är alltid svårt att utreda brott som har begåtts i andra länder, särskilt när landet där brottet begåtts (Sudan) förmodligen inte är villig att samarbeta med svensk åklagare. Alldeles oavsett, detta är ett hårt slag mot Lundin Oil.

Som kuriosa kan nämnas att i min kommande avhandling finns ett kapitel om bevisinsamling avseende internationella brott, dock ej inom ramen för nationella förundersökningar utan endast sådana som bedrivs av internationella domstolar och tribunaler.

Intervju i Örnsköldsviks Allehanda om folkrättsbrott

Igår publicerade Örnsköldsviks Allehanda en intervju med mig om utredningen mot den 43-åriga Sollefteåbo som i början av året greps för grovt folkrättsbrott.

Märk väl att detta är Krigsbrottskommissionens första mål rörande folkrättsbrott, men det är inte det första gången saken prövas i en svensk domstol. Det första målet rörde Jackie Arklöv vid Stockholms tingsrätt, men det var före Krigsbrottskommissionen skapats.

Jag har skrivit två längre artiklar om Arklövmålet och folkrättsbrott i Juridisk Tidsskrift och International Criminal Law Review.

Slå vakt om Skärgården

Idag inleder Folkpartiet Stockholms län sin skärgårdskampanj. Det kommer att presenteras ett skärgårdsprogram och det blir möten med skärgårdsboende, fritidsboende, turister och stockholmare som älskar skärgården. Läs mer på kampanjbloggen där det anges platser för där du kan träffa folkpartiets representanter

Rasmus Jonlund, med rötter på Västkusten, har tydligen lärt sig att tycka om även Stockholm skärgård. Seved Monke skriver mer om hur kampanjen kommer att märkas. Nackaföreningen kan du träffa på Dalaröbryggan torsdagen den 24 juni. De kommer att vara där 11.30-13.30 och 16.30-18.30.

Jag tycker det är roligt att Louise-Edlind Friberg, tidigare riksdagsledamot, medlem i min egen folkpartiförening och känd för sin roll som "Malin" i Saltkråkan, är ett av affischnamnen för kampanjen. Det andra affischnamnet är riksdagsledamoten Barbro Westerholm, även hon medlem i min lokalförening. Det kanske börjar bli dags för mig att lämna stenstaden för att lära känna skärgården... Jag tror inte mina löparrundor kring Brunnsviken räknas.




Recension: Sverige som frihamn för krigsförbrytare

Nedanstående recension om boken Purgatorium - Sverige och andra världskrigets förbrytare har publicerats i Judisk Krönika nr 3, juni 2010.

Fler recensioner om samma bok har tidigare publicerats i DN, Expressen, UNT och Örnsköldsviks Allehanda.

Sverige som frihamn för krigsförbrytare
Mark Klamberg recenserar en bok om Sverige och krigsförbrytare.

Det har länge funnits en föreställning att sydamerikanska länder som Argentina var den huvudsakliga fristaden för nazistiska förbrytare som efter andra världskriget försökte undkomma rättvisan. Historiken och forskaren Mats Deland utmanar denna bild i sin bok Purgatorium – Sverige och andra världskrigets förbrytare (Atlas). De allra flesta misstänkta förbrytarna stannade kvar i Tyskland eller andra europeiska länder. Deland visar hur Sverige inte stod Argentina långt efter som frihamn för förbrytare.

Han tar avstamp i förbrytelser begångna i Lettland. Till boken hör också ett appendix som berör Estland och Litauen. Kartläggningen av Förintelsen i Lettland är i sig av intresse men tjänar även som en fond för bokens två övriga delar. Författaren växlar mellan att beskriva ansträngningarna i andra länder och internationellt för att lagföra nazistiska förbrytare samt Sveriges förhållande till personer misstänkta för internationella brott. Sveriges inställning till internationella brott beskrivs som en dragkamp mellan realism och vad jag skulle beskriva som idealism.

Realism avser här värdenihilism, teorin att verkligheten saknar moraliska värden, vilket präglat många svenska jurister under den första halvan av 1900-talet. Deland ser det som en förklaring till varför Sverige inte gjorde upp med krigsförbrytarna efter andra världskriget.

En närliggande fråga är legalitetsprincipen som bland annat innebär att ingen kan bli dömd för en gärning som inte är straffbelagd vid den tid då brottet begicks. Det var en princip som de åtalade i Nürnberg åberopade.

För att undvika framtida invändningar grundade på legalitetsprincipen väcktes förslaget i FN 1948 om en mer varaktig internationell brottmålsdomstol. Deland uppmärksammar att Sverige 1950 pläderade mot upprättandet av en sådan domstol eftersom den inte skulle vara effektiv. Det var först med det kalla krigets slut som världssamfundet kunde enas om att skapa en permanent, internationell brottsmålsdomstol, vilket också skedde den 1 juli 2002.

Delands tes är att Sveriges krigsförbrytarpolitik under några formativa år efter andra världskriget följde den internationella utvecklingen, för att därefter avvika genom fortsatt passivitet. Först för ett tiotal år sedan började den svenska inställningen att harmoniseras mot omvärlden. Deland beskriver även den omoderna lagstiftning som Sverige fortfarande har, trots upprättandet av internationella brottmålsdomstolen. Endast en krigsförbrytare har dömts vid svensk domstol, nämligen Jackie Arklöv vid Stockholms tingsrätt 2006. Under hösten 2010 väntas två nya rättegångar och då kommer lagstiftningen att prövas på nytt.

Delands bok är en imponerande forskargärning. Den belyser på ett förtjänstfullt sätt hur Sverige fortfarande har sökt och fortsatt söker efter ett varaktigt och moraliskt hållbart förhållningssätt till mänsklighetens värsta brott.

Mark Klamberg är forskare och lärare i internationell straffrätt vid Stockholms Universitet.

Åklagare inleder förundersökning avseende Lundin Oil

DN, Expressen, SvD och GP rapporterar att kammaråklagaren Elving vid Internationella Åklagarkammaren inlett förundersökning mot Lundin Oil beträffande folkrättsbrott (krigsförbrytelser) i Sudan. Eftersom utrikesminister Carl Bildt suttit i Lundins Oils styrelse under den aktuella perioden får frågan en politisk dimension.

I grunden anser jag det är bra att europeiska företags och dess företrädares ansvar för brott i konflikter i och utanför Europa kan prövas. Det gäller även svenska företag och dess representanter.

Av GPs uppgifter framfår att förundersökningen precis har inletts. Utifrån detta uppfattar jag att åklagaren ännu inte har riktat misstanke mot och underrättat någon som skäligen misstänkt. Om detta skulle hända beträffande Carl Bildt bör han överväga de politiska konsekvenserna. Än mer allvarligt vore det om åklagare i ett senare skede skulle finna tillräckliga skäl för att väcka åtal.

Bloggar
Peter Soilander I Roger Jönsson I Björn Fridén I Martin Moberg I Juridikbloggen

fredag, juni 18, 2010

Ja till starkare integritetsskydd vid kreditupplysningar på nätet

Riksdagen sa igår ja till regeringens förslag om ändring av kreditupplysningslagen. Datainspektionen skriver följande i sitt pressmeddelande.

- Datainspektionen har under flera år tagit emot mängder med klagomål från allmänheten som rör kreditupplysningar via Internet. Med de kommande
lagändringarna kommer samma regler att gälla för kreditupplysningar som lämnas ut via Internet som för traditionell kreditupplysningsverksamhet, säger
Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.
Den rödgröna oppositionen röstade nej.

torsdag, juni 17, 2010

Kärnkraften blir en valfråga

Igår tog jag del av en diskussion via twitter där en socialdemokrat förklarade att alliansen borde ha gjort frågan om att ta bort förbudet för ny kärnkraft till en valfråga. Med dagens beslut i riksdagen om att ta bort förbudet och de rödgrönas löfte om att återinföra förbudet vid en eventuell valseger så är det en valfråga. Med en valseger för de rödgröna så återinförs förbud för ny kärnkraft och därmed avvecklas kärnkraften pga att anläggningarnas livslängd snart är nådd. Med en valseger för alliansen finns inget förbud mot ny kärnkraft och kärnkraften kan ha en framtid i Sverige. Det är ett tydligt val som väljarna kan ta ställning till.

I sakfrågan anser jag att riksdagens förväntade beslut är positivt. Mer förnybar energi och fortsatt kärnkraft värnar både miljö och jobb. Tysklands exempel visar att vid avveckling av kärnkraft så är alternativet inte enbart förnybar energi utan det är snarare ökat beroende av kol och naturgas, som är skadligt för klimatet. Fortsatt kärnkraft i Sverige är bättre än avindustrialisering eller att vi liksom Tyskland blir beroende av kol och naturgas.

DN skriver att valet den 19 september blir ett kärnkraftsval och jag är övertygad om att de partier som står för fortsatt kärnkraft kommer att få väljarnas förtroende.

Media och bloggar
Carl B Hamilton I Rasmus Jonlund I Per Altenberg I Erik Laakso I Magnus Andersson I Helen Törnqvist I Marcus Grundén I Sören Wibe I Anders Dahlberg I Albin Ring Broman I Annie Johansson I Johan Hedin

Papperslösas rätt till vård

Emma Söderberg Majanen från LUF skrev igår en insändare till SvD för att belysa problematiken med att papperslösa inte får vård. Hela insändaren har återgetts av Amanda Brihed eftersom insändaren inte finns lättillgänglig via internet.

Andreas Froby, Christoffer Fagerberg och Eric Wahlberg förklarar att papperlösa även har svårigheter att få akutsjukvård. Glädjande nog skriver landstingsrådet i Stockholms läns landsting Birgitta Rydberg (fp) att hon arbetar för att även papperslösa ska ha rätt till sjukvård. Andra som håller med är Linnéa Darell, landstingspolitikern Olof Lindquist och Rasmus Jonlund.

onsdag, juni 16, 2010

Darfurrebeller överlämnar sig frivilligt till ICC

Idag meddelade åklagaren vid internationella brottmålsdomstolen, ICC att Abdallah Banda and Saleh Mohammed Jerbo Jamus, två rebelledare i Darfur, Sudan överlämnat sig till domstolen.

Brottsutredningen rör rebelledarnas roll i attacken 2007 i Haskanita mot fredsbevarande trupper från Afrikanska Unionen. Åklagaren har redan tidigare sökt åtal för samma attack i Haskanita mot en annan rebelledare, Abu Garda, men i ett beslut den 8 februari 2010 godkändes inte åtalspunkterna av förundersökningskammaren i brist på bevisning. Det var ett bakslag för åklagaren och det återstår att se om han har mer bevisning mot Banda och Jamus.

Video från FORES-seminarium

Via Annie Johansson hittar jag nedanstående video från seminarium, arrangerat av tankesmedjan FORES, där rapporten Jobben, Tillväxten och Fördelningen presenterades. Det är en granskning av de rödgrönas politik genomförd av Fil Dr Andreas Bergh och docent Henrik Jordahl. Medverkande på seminariet var rapportförfattarna och Sven-Erik Österberg (S) fick kommentera. Läs även Sanna Raymans ledarstick apropå rapporten. Problemet kan sammanfattas med att de rödgröna lovar mer till (nästan) alla, men det är alltför för få som ska betala.

tisdag, juni 15, 2010

Granskning visar att det saknas 9,4 miljarder kr för att de rödgrönas fördelningspolitik ska gå ihop

Nationalekonomerna Andreas Bergh och Henrik Jordahl har granskat de rödgrönas fördelningspolitik och konstaterar att det saknas 9,4 miljarder kr för att den ska gå ihop. De rödgröna har hävdat att 90 % procent av befolkningen får mer pengar i plånboken med deras politik och har bl.a. använt nedanstående diagram.

Bergh och Jordahl konstaterar att stapeldiagrammet antingen är felaktigt eller underbalanserat: Det går inte ihop att 90 procent vinner (i snitt 1800 per person och år), medan 10 procent förlorar 3600 kr. Det behöver man ingen miniräknare för att förstå, för att kalkylen ska gå ihop så måste stapeln för de 10 rikaste procenten vara lika stor som övriga staplar tillsammans.

Bloggar
Erik Svansbo I Jonas Pettersson I Linnéa Darell I Rasmus Jonlund I Per Pettersson I Kent Persson1 I Kent Persson2 I Edvin Alam I Carl B Hamilton I Johan Hedin I Rasmus Jonlund I Adam Cwejman I Christian Tegnvallius I Per Ankersjö I Thomas Böhlmark I Peter Soilander I Christer Sörliden

Rödgröna vill höja avgifter för att ha ungdomar anställda

Idag skriver de rödgrönas partiledare på DN Debatt om sin samlande politik för jobben. Per Altenberg klär effektivt av artikeln i sitt inlägg "Kejsaren är naken". Därutöver skulle jag vilja kommentera att de rödgröna vill "investera i en rivstart för Sveriges unga".

De rödgröna ska enligt sin gemensamma vårbudgetmotion (sid 104) höja de sociala avgifterna för att ha ungdomar anställda med 10 600 miljoner kr under 2011 och med 10 000 miljoner kr under 2012. Detta ska framförallt användas för att höja a-kassan.

I ärlighetens namn kan påpekas att de rödgröna samtidigt vill sänka de sociala avgifterna för arbetslösa ungdomar med 750 miljoner kr, men var och en förstår att detta möjligtvis kommer göra att arbetslösa ungdomar tar jobb från ungdomar som har jobb, men det kommer inte att öka det totala antalet ungdomar som har jobb eftersom den totala avgiftstyngden för att anställa ungdomar ökar. Detta är inte en rivstart för Sveriges unga, snarare en ursladdning.

Bloggar
Erik Svansbo I Jonas Pettersson I Linnéa Darell I Rasmus Jonlund I Per Pettersson I Kent Persson I Edvin Alam I Carl B Hamilton

Resolutionstexten från Kampala

För några dagar sedan skrev jag två inlägg om översynskonferensen i Kampala för internationella brottmålsdomstolen där det bl.a. togs det historiska beslutet att ge domstolen jurisdiktion över aggressionsbrottet (brott mot freden). Nu finns den officiella resolutionstexten tillgänglig här. Övriga texter från konferensen finns här. Jag har uppfattat att från svensk horisont betraktas resultatet av översynskonferensen som mycket positivt.

Nej till överföring av bankuppgifter i bulk

Enligt DN ska EU-kommissionen idag ta ställning till ett förslag som innebär att europeiska banktransaktioner i bulk ska överföras till amerikanska myndigheter. Det handlar om uppgifter hos företaget SWIFT som sköter tekniken bakom internationella transaktioner åt tusentals banker.

Att det finns ett visst utbyte mellan USA och Europa av bankuppgifter för att bekämpa brottslighet och terrorism är nödvändigt och kan vara berättigat om det är kopplat till ett krav på brottsmisstanke. Däremot är det fel att överlämna privatpersoners bankuppgifter till USA utan urskiljning. Det är olyckligt att avtalsförslaget som EU-kommissionen ska ta ställning till idag inte gjorts tillgängligt av en EU-institution utan har läckts av Statewatch. Jag kan bara se två skäl till varför USA vill ha tillgång till och lagra bankuppgifter i bulk.

1. Amerikanska myndigheter vill söka igenom alla våra bankuppgifter för att hitta avvikelser från det normala, vilket på engelska benämns som "Datamining" eller på svenska "informationsutvinning". I avtalsförslaget finns det ett uttryckligt förbud mot datamining, se artikel 5(3) i avtalsförslaget. Eftersom datamining är förbjudet enligt avtalet så kan överföring och lagring i bulk inte motiveras av detta skäl.

2. Amerikanska myndigheter kan behöva lagra data en längre tid i bulk eftersom de kan upptäcka en misstänkt terrorist och då vill gå bakåt i tid för att se med vem som denna terrorist har skickat eller mottagit pengar. Det är ett legitimt skäl i mina ögon, men frågan är om det förutsätter att bankuppgifter i bulk överförs till och lagras av amerikanska myndigheter. Avtalsförslaget tillåter lagring av bankuppgifter i bulk i fem år, se artikel 6(4). Jag förutsätter att SWIFT lagrar information om banktransaktioner en viss tid. Istället för överföring till och lagring i bulk hos amerikanska myndigheter, borde det gå för europeiska och amerikanska myndigheter som behöver gå bakåt i tid för att spåra banktransaktioner att istället begära ut bankuppgifter från SWIFT som rör specifika personer och konton.

Varför betraktas det senare inte som ett seriöst alternativ? Säkerhet och personlig integritet behöver inte nödvändigtvis stå i konflikt med varandra.

Media och bloggar
SvD I HAX I Tobias Cuthbert

måndag, juni 14, 2010

Giftgas och dumdumkulor kriminaliseras även i icke-internationella väpnade konflikter

Mycket uppmärksamhet har ägnats åt frågan om den nu pågående överenssynkonferensen i Kampala skulle förändra internationella brottmålsdomstolens stadga så att domstolen även skulle kunna ha jurisdiktion över aggressionsbrottet.

I ett pressmeddelande från domstolen meddelas att konferensen även kommer att ändra andra delar i stadgan. För närvarande är betydligt fler handlingar kriminaliserade i internationella väpnade konflikter jämfört med icke-internationella väpnade konflikter, t.ex. vilka vapen som är förbjudna. Förklaringen till varför det finns en skillnad är att medan fiendesoldater i en internationellt väpnad konflikt betraktats som legitima motståndare, så har motståndare i en icke-internationell väpnade konflikt ansetts vara förräddare eller kriminella upprorsmän. Detta gap mellan de två regelverken kommer delvis att minska genom att följande handlingar även blir kriminaliserade i icke-väpnade konflikter:

i) Användande av gifter eller förgiftade vapen,
ii) Användande av kvävande, giftiga eller andra gaser och alla likvärdiga vätskor, ämnen eller medel,
iii) Användande av kulor som lätt utvidgar sig eller i tillplattas i människokroppen, såsom kulor med hård mantel, om denna inte helt och hållet täcker kärnan eller är försedd med inskärningar (Dumdumkulor)

Bruket av ovan nämnda vapen är idag kriminaliserade i internationellt väpnade konflikter enligt artikel 8(2)(b)(xvii)-(xix) i Romstadgan. Nu kommer de alltså även vara kriminaliserade inför ICC i icke-internationella väpnade konflikter. Detta är naturligtvis ett steg framåt som ska välkomnas.

söndag, juni 13, 2010

Ny kollektivtrafik för Stockholm

DN skriver i dag i papperstidningen om Folkpartiets förslag för kollektivtrafiken. Landstingsrådet Birgitta Rydberg förklarar på sin blogg att det bl.a. handlar om ny kollektivtrafik med spårvägar och båtbussar med fulla möjligheter att ta med sin cykel i all ny kollektivtrafik. Rasmus Jonlund lyfter bl.a. fram att förslaget medför en omvandling av busslinje 4 till spårvagn, vilket stor vara till stor glädje för mig som ofta nyttjar nämnda busslinje. Eric Wahlberg beskriver folkpartiet liberalerna som Stockholms nya kollektivtrafikparti. Han tipsar även om att man kan läsa hela Folkpartiet Liberalernas kollektivtrafikpolitik här. Maria Wallhagers förhoppning är att fler ska lockas att åka kollektivt med mer attraktiv kollektivtrafik.

lördag, juni 12, 2010

Fler än någonsin registrerade för högskolestudier

I torsdags publicerade Högskoleverket sin årsrapport. Under 2009 var fler än någonsin som registrerade för högskolestudier. Hela 304 000 personer fanns i föreläsningssalar och seminarierum runt om i vårt land. Detta är något vi känt av vid Juridiska Fakulteten vid Stockholms Universitet, som har landets mest eftersökta utbildning. Antalet platser vid juristutbildningen har kraftigt utökats den senaste tiden. Högskole-och forskningsminister Tobias Krantz skriver på Newsmill om detta. Rasmus Jonlund framhåller att rekordsiffran för högskolestudenter är ett effektivt motbevis mot oppositionskritiken om att Alliansregeringen skulle minskat på studiemöjligheterna i kristider.

Historisk överenskommelse angående aggressionsbrottet

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har sedan 2002 haft jurisdiktion över krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord, men inte aggressionsbrottet (brott mot freden). AFP rapporterar att staterna som deltar på översynskonferensen i Kampala för ICC nått en överenskommelse om att ge domstolen jurisdiktion över aggressionsbrottet. När domstolens stadga antogs i Rom 1998 var det omöjligt att nå en överenskommelser utan istället hänsköts frågan till den konferens som nu äger rum.

Överenskommelsen är en kompromiss mellan de som vill att domstolen ska stå helt fri från FNs säkerhetsråd och stater som vill att eventuella rättsprocesser görs beroende av att säkerhetsrådet först har funnit att aggression ägt rum. I säkerhetsrådet har som bekant de fem permanent medlemmarna var för sig vetorätt.

Av AFPs artikel framgår följande. Överenskommelsen kommer först att träda ikraft 2017 och således är det endast aggressionshandlingar efter denna tidpunkt som domstolen kan pröva. Även om det i första hand är säkerhetsrådet som ska avgöra om aggression ägt rum så kan domstolen under vissa omständigheter pröva fall utan ett föregående beslut av säkerhetsrådet. Det senare gäller endast medborgare i stater som anslutit sig till domstolens stadga och som inte begärt ett undantag beträffande aggressionsbrottet. Om säkerhetsrådet hänskjuter frågan till domstolen så kan även medborgare i stater som inte anslutit sig till Romstadgan ställas till svars. I balansen mellan olika intressen har stor vikt lagts vid staters suveränitet och att säkerhetsrådets roll vad avser internationell fred och säkerhet. Detta är förvisso en kompromiss men likväl en historisk händelse.

När jag 2001 skrev mitt examensarbete i juridik om ICC och aggressionsbrottet så var ämnet lite udda, en uppsats om en domstol som ännu ej fanns och ett brott som domstolen inte hade jurisdiktion över. Det har hänt en del sedan dess och jag har försökt att följa frågan. Det blir första gången sedan rättegångarna mot andra världskrigets förbrytare i Nürnberg respektive Tokyo som en internationell domstol kan döma individer för detta brott.

För mer bakgrund läs mina inlägg från den 17 maj och den 1 juni 2010.

Uppdatering. Nu rapporterar SVT om saken.

fredag, juni 11, 2010

Åtal mot Bildt kan ej omfatta brott mot mänskligheten

Åklagarmyndigheten överväger att inleda en förundersökning beträffande Lundin Oils verksamhet i södra Sudan, vilket skulle kunna beröra företagets styrelseledamöter, däribland Carl Bildt. Bakgrunden är en rapport "Unpaid debt" där det görs gällande att Lundin Oil är ansvarigt för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Inledningvis vill jag uttrycka mitt stöd för att en sådan förundersökning inleds och att frågan om ansvar bör prövas i en brottsmålsrättegång.

Jag har dock problem med hur denna brottslighet ska rubriceras i en svensk brottmålsprocess. Claes Borgström har på Newsmill skrivit en artikel med rubriken "Åklagarmyndigheten måste omedelbart inleda förundersökning om brott mot mänskligheten". Eftersom rubriken inte riktigt har förankring i debattartikelns text har jag avstått från att kommentera saken. Idag har professor Ebbesson skrivit en artikel på SvD Brännpunkt där "brott mot mänskligheten" nämns och att en prövning bör ske i Sverige. Problemet är att i svensk lag finns inte rubriceringen "brott mot mänskligheten". En svensk domstol kan inte döma för andra gärningar än de som är kriminaliserade i svensk lag. Det spelar ingen roll att samma gärningar skulle kunna klassificeras som "brott mot mänskligheten" enligt ett annat lands lagar eller i en internationell brottsmålsdomstol. Möjligen skulle de aktuella gärningarna kunna rubriceras i svensk domstol som mord eller grov misshandel, men det är inte samma sak som brott mot mänskligheten. Det finns en utredning från 2002 (SOU 2002:98) som föreslår att brott mot mänskligheten ska bli ett brott enligt svensk lag, men såväl den tidigare socialdemokratiska som den nuvarande borgerliga regeringen har avstått från att genomföra förslaget. Jag har pekat på behovet av ny lagstiftning ett flertal gånger. Riksdagen har den 10 februari 2010 med acklamation avslagit två motioner att förslaget från 2002 ska genomföras. Endast vänsterpartiet reserverade sig i justitieutskottet.

Om brotten ska prövas i svensk domstol ligger folkrättsbrott (även benämnt som krigsförbrytelser eller brott mot krigets lagar, den humanitära rätten) närmare till hands. Det är kriminaliserat i 22 kap. 6 § Brottsbalken och förutsätter bl.a. att det vid den aktuella tidpunkten rådde en väpnad konflikt i södra Sudan. Det är möjligt att Lundin Oil även kan ställas till svars för någon form av miljöbrott men det ligger utanför min kompetens att bedöma det.

Niklas Starow I Annarkia I Mary Jensen I Peter Andersson

onsdag, juni 09, 2010

Vad gör staten med alla våra flöden? Om övervakning och integritet

Här finns min presentation med rubriken "Vad gör staten med alla våra flöden? Om övervakning och integritet" som jag håller på konferensen Moving Images i Malmö. Twittra på #mim10.

Farmor Gun kopplar denna presentation till en artikel i Techworld, "FRA gör inte det du tror".

Göran Persson berömmer alliansens budgethantering

Göran Persson har i en intervju i SVT berömt alliansregeringens budgethantering. Det var även under Persson som det skedde en tillnyktring hos socialdemokraterna vad avser beskrivningen av orsakerna till 90-talskrisen. Läs finansdepartementet bokslut från 2001 över 90-talskrisen. Av den framgår att grunden till 90-talskrisen lades på 80-talet genom att den dåvarande socialdemokratiska regeringen inte stramade åt ekonomin. Överhettning, kostnadskris och en kraftigt övervärderad krona ledde till krisen.

När Persson inte längre är kvar i politiken, hur ser prognoserna ut för en ansvarsfull ekonomisk politik ut under de rödgröna? Lars Ohly ser enligt en DN-intervju pengar som en viktig drivkraft för de mest högavlönade elitidrottarna, men för företagarna ska skatterna höjas. Ska fotbollspelare vara mer jämlika än andra? Är detta den moderna klasskampen? Vill vänsterpartierna krossa företagandet? Eller spelar Ohly okunnig? Är det en tankevurpa i den högre skolan? Vissa kanske tror att Ohly är ett spöke, men sanningen är att han finns på riktigt och kan bli Sveriges nästa finansminister. Det är inte konstigt att socialdemokraterna backar i opinionsmätningarna.